Luthor

Jag stod utanför Prunusparken och väntade på att Adrik skulle komma med sin släkt. Eftersom Adrik inte brukade ha så kul på sina släktkalas för te.x sin faster och inte sin kusin efter tårtan så brukar han ofta bjuda in en kompis, oftast så blir det jag vilket jag är väldigt glad för. Egentligen så var det kanske inte riktigt så att jag väntade på Adrik, det var faktiskt hela två timmar kvar tills han skulle komma. Men Prunusparken var så fin att bara sitta i och läsa en bok eller bara vila, särskilt nu sent på våren då alla blommor och blad har slagit ut.
Det var en klar himmel med bara några små luddiga små moln ute i kanten och solen sken på son in så jag satte mig under ett kastanjeträd och njöt av den svala skugga som kastanjeträdets stora krona kastade. Det var då jag såg henne. Hon satt på en bänk en liten bit bort med som vanligt sin kikare runt halsen, men vad gjorde hon där? Borde inte hon vara upptagen med att kolla på Adrik? Borde jag gå fram till henne och säga det jag alltid har velat säga till en skit som hon? Det var min stora chans, hon kanske inte gör något annat än att kolla på Adrik så ofta och då borde jag ta chansen nu. Fast hon gör ju aldrig något annat än att förfölja Adrik så Adrik kanske är här, men vad skulle han göra här, två timmar innan kalaset började?