Jag har börjat känna mig förföljd. Eller är det bara jag som inbillar mig? Det börjar bli obehagligt och jag vågar knappt gå ut längre... Det är som tusen ögon stirrar på mig vart jag än går, som om någon ropar mitt namn, Adrik.
tisdag 26 april 2011
Earlyn
Jag börjar bli orolig, för Adrik. Han umgås så mycket med sådana som säger att de är hans vänner, det kommer inte sluta bra. Det kommer sluta med att de sårar honom och han blir ensam. Jag tycker synd om honom, han är bara värdig mig. De lurar honom, och tar honom ifrån mig. Han är så sårbar och har bara mig. Han umgick med de igår, de kollade tydligen på film. Adrik och han också där, hoppas han har förlåtit mig för min handlig mot honom. Men den var nödvändig, och jag tror han har lärt sig att inte försöka sno Adrik ifrån mig. Jag hoppades att det skulle bli en läxa för honom. Fast idag är det en ny dag, fullt med nya möjligheter...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fullt med nya möjligheter att göra livet så surt som möjligt för Luthor...
SvaraRadera*mutter,mutter*
Du anar inte hur rätt du har...
SvaraRadera*sjukt skratt*
Det här är lite pinsamt men jag blandar ihop Alex bild med Sannas bild.
SvaraRadera*rodnar*