tisdag 5 april 2011

Sindy

Jag var på väg till matsalen då en blond tjej som jag sett i min klass kom fram till mig och började prata. "Hej, jag undrar om du vill sitta med mig och mina kompisar idag. Du är ju ny i klassen och jag tänkte att du kanske ville ha någon att sitta med, jag minns hur det var för mig att börja i en ny klass så jag tänkte varför inte fråga." Hon tog en kort paus innan hon fortsatte. "Och det är okej för de andra det lovar jag, de är schysta." Hon tog en paus igen, "Du måste såklart inte om du inte vill..." la hon till när jag inte svarade direkt. "Jo jo, tack så mycket" sa jag, hon hade pratat så fort att jag knappt hunnit med. Och så fortsatte det tills vi kom till matsalen, jag snappade upp att hon hette Alexis, men så mycket mer hörde jag inte. I matsalen visade hon mig till ett bord som några redan satt vid. Vi satte oss ner. Alexis började snabbt presentera mig för alla runt bordet, två av de kände jag igen från klassen. De hette Adrik och Luthor och hade suttit bredvid varandra i de flesta klassrummen. Jag började sträcka fram handen för att hälsa på den första (Luthor) som var av medellängd och hade ljust hår. Men jag drog snabbt tillbaka den när jag såg att hans högra hand var gipsad. Jag kanske skulle hälsa med vänsterhanden istället, men det kanske skulle se fel ut, de fick inte ana oråd på något sätt. Till slut bestämde jag mig för att det bara räckte med en nick och ett leende. Jag hälsade även på Adrik och de andra på samma vis. Adrik hade brunt rufsigt hår, och alla andra såg rätt normala ut. De såg inte överlyckliga ut men inte precis sura heller. De gav mig iallafall ett leende och det uppskattade jag. "Så hur trivs du här då?" Rösten hade kommit från Luthor och jag svarade honom med ett leende innan jag började prata, "jag trivs bra här, det är en fin skola." "Ja, det var ju tur det" sa Adrik med ett osäkert leende. Resten av dagen var jag med det gänget, som hade en bra stämning. Fast det var inte så konstigt eftersom Alexis alltid höll igång med något nytt samtalsämne. Men ibland när jag tittade på Adrik verkade det var något med honom, han verkade nervös och tittade sig omkring som någon följde efter honom hela tiden, och jag hade ingen aning om vad det var, jag stod inte ut med hemligheter. Men en sak var säker, jag skulle ta reda på det.

3 kommentarer:

  1. Jag gillar Alexis, hon verkar cool. Superbra!

    SvaraRadera
  2. "Adrik hade brunt rufsigt hår, och alla de andra såg normala ut"
    *skrattar*

    SvaraRadera