Adrik

Vad är det för fel på dig, vrålade hon samtidigt som hon puttade till mig. Ska du säga skrek jag tillbaka. Det var jag och min värsta ovän Hazel som bråkade som vanligt. Hon trodde att jag hade puttat till henne med flit när jag skulle ta ut min ryggsäck från skåpet. Lyssna här Hazel, sa jag och försökte att låta lugn. Jag vill inte bråka med dig. Jag försökte bara ta ut min ryggsäck. Och det ska jag tro på, sa Hazel retfullt. Jag tittade på henne några sekunder och svarade sedan bestämt: ja, det ska du. Hon verkade både överaskad och irriterad över att jag svarat så lugnt. Hon hade nog hoppats på att jag skulle fortsätta skrika. Jag tog tillfälet i akt och gick därifrån. Bakom mig hörde jag Luthor resa sig upp och börja gå efter mig. Jag kommer aldrig att bli vän med den där Hazel, tänkte jag för mig själv. Då visste jag inte att Hazel skulle ha en betydande roll i mitt liv senare.