Adrik

Jag sitter på mitt rum och tittar ut genom fönstret. Jag är så rädd att hon ska komma inom synhåll men samtidigt kan jag inte låta bli att titta. De sista orden hon sa till mig ekar fortfarande i mitt huvud "vi ses snart igen Adrik, det vet jag". Sen dess har jag sett henne överallt, på cafet, utanför huset och på väg hem från skolan. Det känns omöjligt att komma undan. Och dessutom kan jag inte säga till mina föräldrar för de skulle inte förstå.
Mamma skulle bara säga att det inte fick komma ut eftersom det kunde "smutsa ner fars rykte". Pappa skulle bara säga att jag fick skylla mig själv som hänger med fel sorters människor på klubbarna som jag brukar gå till. Den enda jag kan berätta för är min bästa vänn Luthor. Men han vet inte heller vad jag ska göra. Det är ett rent helvete!!!