Sindy

Det var helg, jag halvlåg i min säng och pluggade inför matte provet. När jag såg att klockan var halv elva och jag inte orkade mer matte, gick jag upp ur sängen till badrummet och började klä på mig. Jag kammade mitt halvlånga bruna hår, som var en nyans mörkare än mina chokladbruna ögon. Efter det tog jag på mig ett enkelt svart linne och mitt mjukaste par mjukisbyxor. Jag borstade tänderna och gick till köket. Jag började bre en limpa när min mamma kom in i rummet. "Sindy, din pappa är som du vet iväg med sitt jobb..." Så klart jag visste det, han hade inte varit hemma på två år, men det sa jag inte. "Ja." "Och jag måste iväg i en vecka så du får klara dig ensam, men du får förstås ringa faster Emelie om du vill." Jag rös till när jag tänkte på Emelie, det var inget fel på henne men hon förstörde alltid något när hon var här, som när hon krympte min älsklingströja i tvätten. Sedan kom jag på vad mamma faktiskt sagt. "Du lovade, du lovade att du inte skulle lämna mig igen," hon skruvade nervöst på sig, men jag fortsatte, "ni har alltid lämnat mig ensam med någon som faster Emelie, när pappa åkte bort lovade ni att allting skulle ordna sig, att vi skulle vara tillsammans igen." Jag förstod att jag skrikit det sista när jag såg mammas chockade min, det var inte jag som brukade få högljudda utbrott, men jag var verkligen upprörd. Jag sänkte orden till en viskning och fortsatte. "Men ni ljög, det gjorde ni alltid." Sedan gick jag till mitt rum och smällde igen dörren.