Jag har börjat känna mig förföljd. Eller är det bara jag som inbillar mig? Det börjar bli obehagligt och jag vågar knappt gå ut längre... Det är som tusen ögon stirrar på mig vart jag än går, som om någon ropar mitt namn, Adrik.
lördag 26 mars 2011
Adrik
Jag sitter som vanligt på mitt rum med andan i halsen och tittar ut genom fönstret för att kunna se om hon kommer. Men för ovanlighetens skull har hon inte varigt här på hela dagen. Hon kanske har tröttnat? Ja, så måste det vara! Efter att jag inte gick på operan så har hon förstått att jag inte gillar henne. Då ringde det på dörren. Så var det med den förhoppningen, tänkte jag. Jag sprang över till min pappas arbetsrum. Från ett fönster där kan man se ytterdörren. Jag kikade ut genom fönstret för att till min förvåning upptäcka att det inte var hon utan en budbärare av något slag. Jag pustade av lättnad och började gå mot dörren. Budbäraren ringde på kockan en gång till. Jag kommer, ropade jag. När jag öppnade dörren bugade budäraren djupt och räckte fram ett paket. Jag såg genast att det var adreserat till mig. Budbäraren bugade igen och backade sedan snabbt därifrån. Jag gick in och stängde dörren efter mig. Jag satte mig vid skrivbordet och öppnade paketet. Det som låg däri gjorde mig yr av skräck och jag blev tvungen att ta tag i bordet för att inte trilla av stolen. I paketet låg ett avhugget, blodigt finger. Precis under nageln på det fanns en liten svart prick. Det var ett födelsemärke. Luthors födelsemärke.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHmm, ursäkta jag råkade skriva fel. Nu ti´ll kommentaren:
SvaraRaderaNEEEEEJJJJ!!!!!!!!!!!! JAG HAR EN KARAKTÄR SOM SAKNAR ETT FINGER!!!!!!!!!!!!!!!
Det får vara på högerhanden. Luthor är vänsterhänt.
mwoahahahahaha1
SvaraRaderaIbland skrämmer Earlyn mig...!
SvaraRaderaHE HE
SvaraRadera